Nyårsdagen 2017

Det är stilla ute precis som jag vill ha det. På sommaren kan jag tycka om svalkande vindar men annars föredrar jag vindstilla.

Förundrad upptäckte jag att min första promenad 2017 var  vacker, enkel och lite trolsk. Promenadslingan var perfekt och jag kommer gå den igen. Jag lät mina tankar vandra fritt och jag hamnade på en massa vackra ställen. Eftersom jag sakta börjat be böner igen så låter jag hela promenaden få bli en önskan om 2017.

Jag känner av de mörka vindarna och blir rädd en stund. Hur kommer framtiden bli? Jag har sett saker jag inte inte alls blir glad av och undrar hur man skapar det man vill ha. Det får bli att vandra i tillit på något vis och försöka behålla balansen. Kanske släppa taget och skaka av sig.

Nyårsafton blev bra. God mat, fint sällskap och några insikter. Det enda jag oroade mig för var hur jag skulle kunna sova med allt pangande utanför men det löste sig. Kanske blir det här ett år där oönskade ljud inte kommer plåga mig lika mycket som tidigare. Att bli mer tålig skulle vara toppen.

 

Författare: Ylvakristina

nlevl

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *